Bloggbyte! Uppdaterad.

Med tanke på allt som hänt, all skit som har varit, så kommer jag att byta blogg. Lämna allt detta bakom mig. Och ska jag ändå göra det så kommer jag på att byta bloggportal. Som gör det lättare för mig att blogga via mobilen, eftersom blogg.se är trögast i världen på att skapa en app till Android.
Följ oss här http://minasma.blogspot.com/
Lägg den adressen på minnet, för den här bloggen kommer att stängas ner inom kort!
Innemys.

Regnet smattrar utanför. Efter vi lämnat Mira på förskolan gick vi hem och sov en timme. Så skönt det var!
Tanken var en långpromenad även idag, men nej.. vi myser inne istället! Gosar och busar. Ni anar inte hur go den här lilla killen är när han skiner upp och skrattar. Man kan inte göra annat än skratta med.
Imorgon har jag de båda hemma igen. Första veckan efter långledigt gick fooort! Och inte ett dugg vettigt har jag gjort. Men vad spelar det för roll om hundra år... Jag har njutit av tiden ensam med Ossi, och det betyder ju allt.
nytt år. nya tag.
Vad hände egentligen?
Någonting har ju hänt. Det har ni ju märkt. Och jag tror många av er redan vet vad det handlar om. Ni har väl förstått. Men klart Ni undrar efter alla mina konstiga inlägg.
Mitt privatliv är mitt privatliv, men jag ska tala om det Ni säkert redan vet.
Mitt förhållande hamnade i en kris. En såpass stor kris att ingen av oss vetat hur framtiden ska komma att se ut.
Tack för stödet. Tack för att ni peppat mig, trots att ni inte helt vetat vad det handlat om.
The end of this shit.

Det har varit så mycket skit. Så jävla jävla mycket skit. Jag har hamnat i världens soppa som jag inte vetat hur jag ska ta mig ur. Inte vetat på vilket ben jag ska stå. Jag har gråtit, skrikit och skakat av ilska.
Det här har varit den jobbigaste skit jag någonsin varit med om. Men jag har ingenting att ångra. Hur mycket jag än skriker och svär, så kan jag inte påverka.
Jag har blivit starkare och starkare. Lite gladare för varje dag som har passerat. Jag har lärt mig så otroligt mycket av det här. Om mig själv, om livet, om kärlek.
Men nu är det dags, att en gång för alla, lämna detta bakom mig. Begrava 2011 och blicka framåt. Härifrån kan det bara bli bättre.
You´re the pretender.

Vill banka vett i huvudet på folk. Är jag den enda människan kvar som tänker med huvudet? Varför blir jag ens förvånad? Dag för dag slås jag över hur dumma människor är. Sen vågar de inte ens vara ärliga och stå för vad de gjort. Lägg av, liksom.
Vara bara ärlig. Är det för mycket begärt?
Har tappat tron på mänskligheten. Den ena värre än den andra. Lögn efter lögn och människor som inte tänker längre än vad näsan räcker. Det är dags att stå för konsekvenserna.
Som man bäddar får man ligga. Jag känner ingen som helst respekt längre.
Happy monday.

Tillbaka till vardagen efter långledigt. Mira lämnad på dagis utan problem. Hon sprang som vanligt in utan att säga hejdå till mig. Vi hade dessutom en bra morgon utan bråk och tjafs. Härligt! Efter en sån start kan det bara bli bra.
Jag och Ossian ska träna på flaskmatning och få in mer mat i vardagen. Projekt sluta amma är alltså på gång. Han har tappat intresset och jag känner stort behov att få tillbaka mig, inte bara vara mat. Det kommer ta tid, sluta amma gör man inte över en dag, men det är helt okej. Allt hänger ju på vad lilleman tycker om maten, om han tänker acceptera flaskan och om hans lilla mage hänger med i svängarna.
Jag lever!

Har fått liv i datorn. I någon millisekund, I guess. Så jag passar bara på att säga hej, jag lever och jag är glad. Länge länge sen jag var såhär glad, men har man bestämt sig så har man. 2012 ska bli så jävla bra! Det bara är så.
Jag tänker stå på mig, gå med rak rygg. Inte ta mer skit. Göra det jag vill och det jag tycker om.
För vad som än händer, så är det här mitt liv. Ingen annans.
krasch.
Värmland!
Men hej.
Dagarna är fullproppade med allt möjligt. Julfirande, sjukdommar, städning, handling, bvc osv osv. Någon tid till bloggen finns inte. Men jag kikar in, säger hej och hejdå.
Jag återkommer snart igen. Hoppas ni har det bra där ute!
Dan före dopparedan.

Fullspäckad dag idag. Trots att vi knappt kommer vara hemma de tre närmsta dagarna så är det massor som ska göras. Handlas (frukost och annat), plocka undan saker, lämna julklappar, bada barn osv osv.
Men lite måste vi ju få njuta också. Så morgonen har varit lugn. Vi har ätit frukost och hunnit titta på en pippi-film.
Kommer förmodligen inte ha tid att kika in här de närmsta dagarna, så jag passar på redan nu -
GOD JUL!
Jullov.

Jullovet är här. En sämre start kunde vi visserligen inte få, men skit i det. Det kunde varit värre. Vi är iallafall friska allihopa och lediga tillsammans.
Och det uppskattar vi!
Kan jag bara få vara glad?

Om jag nu är glad, som jag faktiskt känt mig den senaste veckan. Kan det vara okej då? Kan jag bara få vara glad utan att det ska bli massa ståhej kring det?
Glad. För jag känner ingen ilska längre. Jag känner mig bara tacksam över livet. Glad för mina fantastiska barn, glad för att jag börjar hitta mig själv, glad för att snön är här, glad för att julen snart är här. Bara glad. Snälla, låt mig få vara det då.
Jag kommer aldrig vara någon annan. Jag är alltid jag. Och jag är alldeles för mycket känslomänniska för att orka spela ett spel.
Hej onsdag.

Snön ligger kvar där ute. Kanske får vi en vit jul trots allt?
Bara jag och Ossi vakna. Idag är det sista dagen innan jullov. Härligt! Tycker jag. Mira kommer säkert sakna dagis. Men det är mycket skoj som väntar under ledigheten.
Sista dagen alltså. Så jag ska passa på att tvätta och städa lite idag. Sen vill man ju göra annat kul!

